Svensk energipolitik är under all kritik
För sex år sedan knackade det på vår ytterdörr. Utanför stod två killar med papper i sin hand och undrade om vi hade tid en stund. Det de då berättade är anledningen till att ni läser denna text. Huaröd skulle omringas av 65 stycken 150 meter höga vindkraftverk och de var ute och samlade namn mot detta på protestlistor. Vi skrev på mest i chock och undrade hur vi kunnat missa det, ett så stort industriprojekt? Vi var inte speciellt intresserade av vindkraft förut, men vi ansåg som de flesta att vindkraft var bra för att de minskade våra utsläpp. Nu stod vi inför att omringas av 65 jättestora vindkraftstorn och jag ville veta mer eftersom att det var något som inte stämde. I mitten på 1990-talet läste jag Ekonomisk Geografi och det jag bland annat kom ihåg från det var att vi i Sverige har mycket elintensiv industri, men också att elen producerades av kärnkraft samt vattenkraft. Svensk elproduktion var tydligen stabil, liksom elpriserna, vilket tilltalar elintensiv industri.
Alliansen vann valet 2006. I en energiuppgörelse mellan dessa fyra partier så sjösattes Centerns sk. ”tredje bene” i svensk energiproduktion, mot att bl.a. ”tankeförbudsprincipen” för kärnkraft hävdes. För att möta klimathotet så skulle den ”gröna”, förnyelsebara, energin byggas ut hette det. Vi skulle minska våra klimatutsläpp och därför upprättades ett elcertifikatssystem som finansieras av elkonsumenterna via elräkningarna. Elcertifikatssystemet skulle subventionera utbyggnaden av förnyelsebar energi och knöts till en kvotkurva, vars syfte är att styra hastigheten i utbyggnaden, så att allt inte byggs direkt. I Januari 2008 startades Energimyndigheten vars uppdrag är att stödja utbyggnaden av de förnyelsebara energislagen.Jag studerade Energimyndigheten närmare 2010 och fann oroande saker. Våra politiker skapade en myndighet med ett tydligt uppdrag, att stödja utbyggnaden av den förnyelsebara energiproduktionen med särsklid tonvikt på vindkraft. En tom myndighet skulle fyllas med experter och kunnigt folk. Vart hittade man expertisen på branscher som inte kan överleva utan subventioner och därför knappt fanns i landet? Jo, på några få vindbolag. Direktrekryterade från vindindustrin blev de nu myndighetspersoner som skulle jobba för utbyggnaden av deras tidigare arbetsgivares verksamhet, men ännu värre sätta reglerna för utbyggnaden.
Under de sex år jag försökt debattera vindkraft så har det slagit mig hur fel vårt samhället förändrats under de senaste 20 åren. De saker jag reagerar på är politiska tillsättningar av tjänstemän, lobbyismens dolda agendor och bolagiseringeng av offentlig sektor där ekonomiska aspekter blivit allena rådande. Tjänstemännens politiska skuld då de tilldelas sin post av politiker korrumperar proffessionerna och infantiliserar offentlig sektor. Kvar blir jasägare, där kunskap får falla för lydnad med stora konsekvenser för allmänheten. Politker idkar strömhopp från Rosenbad till diverse lobbygrupper och sk. tankesmedjor. De missbrukar sin kunskap och gamla förtroenden genom sina välbetalda engagemang för olika organisationer. Det svenska samhällets demokrati har effektivt urholkats och alla är idag kunder i samhällets tjänst, med ekonomiska styrmedel ned på minsta nivå. Ett samhälle där mänskliga aspekter ska mätas i kronor och ören, låter det sig inte mätas i pengar så är det inte av intressei dagens Sverige. Tystnaden och lydnaden breder ut sig, vett och sunt förnuft rationaliseras bort! Med detta sagt så litar jag inte på vad en politiker, myndighet eller för den delen en forskare säger utan att källkritiskt granskat den. Dolda lojaliteter och agendor avslöjas hela tiden, vilket visar på ett demokratiskt underskott som reducerar befolkningen till valboskap.
För att förstå beslöt jag mig att titta bakåt, jag kom tydligt ihåg kärnkraftsspektaklet 1980, en folkomröstning med tre alternativ utan någon egentlig segrare. I Sverige så är mycket siffror offentliga och att hitta statistik eller annan information om svensk elproduktion är mycket lätt, bara några knapptryckningar bort. Tvivlar någon på det jag skriver ber jag den personen att på internet kontrollera det jag påstår, alla siffror är offentliga. Hur produceras svensk el, jo ungefär hälften produceras av kärnkraft och andra hälften av vattenkraft sedan 1980-talet, till. Eftersom att bägge dessa energislag är i princip fria från utsläpp av klimatgaser så började jag direkt känna mig kritisk till det ”tredje benet” som Alliansen stolt talade om. När jag sedan upptäckte att svenskarna inte ökat sin elkonsumtion sedan 1987 och att vi enligt Energimyndighetens framtidsprognos förväntas minska vårt elbehov i framtiden, så förstärktes känslan av tveksamhet inför vindkraft.
Eftersom att svensk elproduktion sedan 1980-talet producerat den el vi behöver, samt en liten export av el, och på ett utsläppsfritt sätt så är det ”tredje benet” bara dumt. Syftet med det ”tredje benet” var att minska vår klimatpåverkan, men att påstå det är en inte sant för då skulle vi ställa om från en fossil elproduktion, som vi inte har, till vindkraft. Det här har varit svårt för vindkraftsivrarna att tackla och därför har nu argumenten ändrats efter hand som den osanningen avslöjats. När tsunamin slog ut kärnkraftverket i Fukushima, så blev vindkraft räddningen mot kärnkraftshotet istället. Men fungerar det verkligen att byta kärnkraft mot vindkraft?
Dagens kärnkraft är i princip en vattenkokare där bränslet värmer vattnet under högt tryck, som sedan vi plockar ut energi ur. Kärnkraftverken är mycket komplicerade historier, men ett kärnkraftverk kan leverera stora och jämna mängder elström över året oavsett årstid. Att ändra på ett kärnkraftverks effektuttag tar lång tid om det ska ske på ett säkert sätt. På grund av kärnkraftens jämna elleverans så har den fått bli 2/3 av Sveriges baskraft, vars syfte är att säkra industrins el så att den inte drabbas av produktionsstopp på grund av elbrist. I snart 40 år har känkraften levererat som det var tänkt. Produktionsstoppen under de senaste åren beror snarare på dålig politisk ledning än på en dåligt skött kärnkraft. Fram till 2009 levde kärnraften under avvecklingslagen vilket innebar att de skulle stängas 2010. Nu fick de istället grönt ljus att fortsätta produktionen. Problemet är att ett år före avvecklingen var ett faktum, enligt lagen, så hade inga uppgraderingar eller investeringar gjorts på länge. Vår kärnkraft var skrotningsfärdig på grund av håglös energipolitik.
Vindkraft är till skillnad från kärnkraft en så kallad intermittent energikälla. Det innebär att människan inte styr produktionen utan i det här fallet följer den vindens variation. Elproduktionen från vindkraft varierar kraftigt hela tiden och för att vi ska kunna använda elen från den, i dagens samhälle, så krävs att vi har en reglerkraft som jämnar ut elleveransen. Utan reglerkraft kan vi inte ha vindkraft, inte om vi vill fortsätta att leva som idag. Länder som Tyskland och Danmark reglerar sin vindkraft mot sina kol och gaskraftverk. Vindkraften sänker därför deras utsläpp! Vi har inte kol eller gaskraftverk i Sverige så vårt enda reglerkraftsalternativ blir vattenkraft.
Nej, vindkraft kan inte ersätta kärnkraft. Vindkraft kan fungera som ett komplement till en reglerbar kraftkälla, som kanske kan ersätta kärnkraft. Men för att det ska vara befogat att bygga vindkraft i Sverige så måste våra politiker tala om vilken kraftkälla de tänkt ska ersätta kärnkraften. Vi vet att de vill att vindkraften är ett komplement, men den kan omöjligen vara lösningen. Innan den kraftkälla som kan ersätta kärnkraft är byggd, så är vindkraften meningslös ur även detta perspektiv. Vill vi bygga ut den svenska vattenkraften mer? När vindkraften producerar över 10 TWh så blir en sådan vattenkraftsutbyggnad nödvändig för att stabilisera elnätet, för att reglera dyr och onödig intermittent elproduktion.
Att med vindkraft försöka stänga svensk kärnkraft innebär att tiotusentals vindkraftverk ska byggas i vår natur, som vart 15-20 år rivs och byggs upp på nytt, och att vattenkraften måste byggas ut som reglerkraft. En massiv utbyggnad av svenska stam och elnätet kommer också till. Kostnaderna för detta skulle bli astronomiska och elpriserna likaså. Hur svensk industri ska överleva ett sådant scenario är svårt att förutse. Men vi har en elintensiv industri som med all säkerhet söker sig bort från ett land med skenande elpriser. Hur tror våra politiker att det här ska tas emot av befolkningen på längre sikt, när deras landsbygd blir allt mer nedlusat av vindindustri och allt större del av lönen går till elräkningen. Jag följer vindkraftsdebatten noga och över hela Sverige väcker den ont blod, bygder slits sönder mellan för och emot. Visioner är bra, men all politik har konsekvenser som måste analyseras. Idag i Sverige är konsekvensanalysen död som företeelse och ersatt av tillrättalagda partsinlagor vars enda syfte är att glorifiera beställarens ståndpunkt.